Europeernas förtroende för USA på historiskt låg nivå

Europeernas förtroende för USA som allierad sjunker till historiskt låg nivå

Historisk nedgång i förtroende

I juni 2026 når europeernas förtroende för USA som allierad en historiskt låg nivå. En undersökning genomförd i femton länder visar att endast 11 % av de tillfrågade anser Washington som en pålitlig partner. Denna siffra markerar en betydande nedgång sedan november 2024, då 22 % av europeerna uttryckte detta förtroende.

Nedgången har accelererat sedan Donald Trumps återkomst till det amerikanska presidentämbetet i november 2024. Sex månader före undersökningen, i december 2025, såg fortfarande 16 % av europeerna USA som en allierad. Denna nedgång med fem procentenheter på ett halvår illustrerar ett växande misstro, drivet av politiska och strategiska meningsskiljaktigheter.

De transatlantiska relationerna har skakats av ensidiga beslut från Trump-administrationen. Ifrågasättandet av handelsavtal, som det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, och den partiella utträdet ur NATO (North Atlantic Treaty Organization) har bidragit till detta misstro. Europeerna uppfattar dessa handlingar som ett brott med decennier av samarbete.

Landspecifika insikter

Misstroendet gentemot USA varierar avsevärt mellan länderna. I Danmark, traditionellt nära Washington, anser endast 18 % av de tillfrågade fortfarande USA som en allierad. Denna siffra sjunker till 9 % i Frankrike, där de diplomatiska spänningarna har ökat sedan 2025.

I Spanien är uppfattningen ännu mer negativ, med endast 7 % förtroende. Spanjorerna uttrycker förbehåll om USA:s pålitlighet inom områden som bekämpning av klimatförändringar, efter det amerikanska utträdet ur Parisavtalet 2025.

Dessa variationer speglar olika nationella känsligheter. De baltiska länderna, som Estland och Lettland, förblir mer förtroendeingivande, med förtroendenivåer över 25 %. Deras strategiska beroende av NATO och de amerikanska säkerhetsgarantierna förklarar denna skillnad. Även i dessa länder är dock trenden nedåtgående.

Uppfattning om amerikanskt stöd

En majoritet av europeerna tvivlar på att USA skulle komma till deras undsättning vid en attack. Denna skepticism har stärkts efter Donald Trumps tvetydiga uttalanden om artikel 5 i NATO-avtalet, som föreskriver ett kollektivt svar vid en aggression mot en medlem. I 2026 antydde den amerikanska presidenten att USA eventuellt inte skulle ingripa om en allierad nation inte uppfyllde sina ekonomiska åtaganden.

Denna osäkerhet har fått flera europeiska länder att ompröva sin försvarspolitik. Frankrike och Tyskland har påskyndat sitt militära samarbete, med skapandet av en europeisk snabbinsatsstyrka i mars 2026. Detta projekt, som länge blockerats av interna meningsskiljaktigheter, har slutligen realiserats under påtryckningar från händelseutvecklingen.

Europeerna ifrågasätter också den amerikanska utrikespolitikens sammanhållning sedan 2025. De plötsliga förändringarna i frågor som Ukraina, där USA minskade sitt militära stöd 2025, har ökat oro. Länderna i Östeuropa, som direkt hotas av Ryssland, känner sig särskilt sårbara inför denna oförutsägbarhet, enligt analytiker.

Påverkan på de transatlantiska relationerna

Det växande misstroendet gentemot USA kan få bestående konsekvenser för de transatlantiska relationerna. Handelsavtal, som det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, har stannat av sedan 2025. Förhandlingarna, som redan var svåra under tidigare administrationer, fröses efter Donald Trumps återkomst.

Europeerna söker nu diversifiera sina partnerskap. Europeiska unionen har stärkt sina band med länder som Kanada, Japan och Australien. I april 2026 undertecknades ett avtal om ekonomiskt samarbete med dessa tre nationer, vilket markerar en vilja att minska beroendet av USA.

På det militära planet lanserade Europeiska unionen 2025 en gemensam försvarsfond på femtio miljarder euro. Denna fond syftar till att finansiera industriella och teknologiska projekt för att stärka kontinentens strategiska autonomi. Europeerna hoppas därigenom minska sin sårbarhet inför den amerikanska osäkerheten.

Reaktioner från politiska ledare

De europeiska ledarna har reagerat med försiktighet på denna undersökning. Den franske presidenten har uppmanat till ett « mer suveränt Europa », och betonat nödvändigheten av att stärka kontinentens militära och industriella kapacitet. I Tyskland har förbundskanslern understrukit vikten av att upprätthålla dialog med Washington, trots meningsskiljaktigheterna.

I Storbritannien har premiärministern antagit en mer försonlig hållning. London, som har nära relationer med USA, har försökt spela en medlarroll. Dock kvarstår spänningarna, särskilt i frågor som Brexit och relationerna till Kina.

Länderna i Östeuropa, som Polen, har uttryckt oro inför denna misstro. Warszawa, som är starkt beroende av de amerikanska säkerhetsgarantierna, har begärt en klarläggning av USA:s ställning till Nato. De polska ledarna har också stärkt sitt samarbete med Frankrike och Tyskland för att diversifiera sina allianser.

Natos och säkerhetsalliansernas framtid

Natos framtid står i centrum för de europeiska bekymren. Fördraget, som undertecknades 1949, bygger på solidaritet mellan dess medlemmar. Dock har Donald Trumps uttalanden om artikel 5 sått tvivel om det amerikanska åtagandet. År 2025 började flera europeiska länder utforska alternativa sätt att säkra sin säkerhet.

Frankrike har föreslagit skapandet av en »Europeisk försvarsgemenskap», ett projekt som väcker debatt. Vissa länder, som Tyskland, stödjer initiativet, medan andra, som Ungern, ser det som ett hot mot sin suveränitet. Diskussionerna pågår, men de inre splittringarna bromsar framstegen.

Européerna söker också stärka sitt samarbete med andra organisationer, som Afrikanska unionen och ASEAN. Dessa partnerskap syftar till att diversifiera allianserna och minska beroendet av USA. Dock tar dessa initiativ tid och kräver betydande investeringar.

Ekonomiska och strategiska konsekvenser

Misstron mot USA har ekonomiska följder. Europeiska företag minskar sina investeringar i USA på grund av rädsla för protektionistiska åtgärder. År 2026 sjönk de direkta europeiska investeringarna i USA med 15 %, enligt Europeiska centralbanken.

Teknik- och energisektorerna drabbas särskilt hårt. USA införde 2025 tullavgifter på europeiska import av solpaneler och vindkraftverk. Dessa åtgärder ledde till en reaktion från EU, som hotade med handelsvedergällning.

På strategisk nivå strävar européerna efter att utveckla egna kapaciteter. EU lanserade 2026 ett projekt för en oberoende kommunikationssatellit för att minska beroendet av amerikanska system. Projektet, med en budget på tio miljarder euro, syftar till att stärka den europeiska suveräniteten inom kritiska områden.

Slutsats: Utblick och osäkerheter

Den växande misstron bland européer mot USA som allierad markerar en vändpunkt i de transatlantiska relationerna. Denna trend, som accelererats av Donald Trumps återkomst till presidentposten, kan få bestående konsekvenser. Européerna strävar efter att diversifiera sina partnerskap och stärka sin strategiska autonomi.

Utmaningarna är dock många. Interna splittringar inom EU, budgetmässiga begränsningar och geopolitisk osäkerhet komplicerar dessa ansträngningar. De kommande åren kommer att vara avgörande för att avgöra om Europa kan bli en mer oberoende aktör på den internationella arenan.

Relationerna med USA kommer att förbli en central fråga. Européerna måste hitta en balans mellan nödvändigheten att samarbeta med Washington och viljan att minska sitt beroende. De kommande presidentvalen i USA, planerade till 2028, kan också påverka denna dynamik.

I detta sammanhang befinner sig Europa vid en vägskäl. Europeiska ledares förmåga att övervinna sina meningsskiljaktigheter och stärka sitt samarbete kommer att avgöra kontinentens framtid. En sak är säker: förtroendet för USA kommer inte att återuppbyggas över en natt.

Nyckelpunkter

• Endast 11 % av européerna ser USA som en pålitlig allierad 2026, jämfört med 22 % 2024.
• Misstron har accelererat sedan Donald Trumps återkomst till presidentposten 2025, med ensidiga beslut som delvis utträde ur Nato.
• Europeiska länder diversifierar sina partnerskap (Kanada, Japan, Australien) och stärker sin militära autonomi (gemensam försvarsfond på 50 miljarder euro).
• Baltiska länder förblir mer förtroendeingivande (25 %+), men trenden är nedåtgående i hela Europa.
• Natos framtid ifrågasätts efter Trumps tvetydiga uttalanden om artikel 5.

Källor

1. DW English - "Endast 1 av 10 européer ser USA som en allierad — studie". (sekundär)
2. CBS International - "Endast 1 av 10 européer betraktar nu USA som en allierad, enligt undersökning". (sekundär)
3. Independent World - "Endast 11% av européerna ser USA som en allierad, visar undersökning". (sekundär)
4. Straits Times SG - "Endast 11% av européerna ser USA som allierad, visar undersökning". (sekundär)

Transparens: 4 källor (0 primära, 4 sekundära). Verifiering: 10 juni 2026.

Truthyx - 10 juni 2026